Om min forskning

Jag disputerade vid Karolinska Institutet i Stockholm 1987 på en avhandling som handlade om regleringen av sockertransport över cellernas membran. Det är lätt att tro att en så viktig och fundamental aktivitet som att få in socker, det vill säga energi, till kroppens celler borde vara en enkel process. Men det visade sig att det är en mycket komplex och noggrann reglerad process som involverar specifika transportmolekyler. För att göra det ännu mer komplicerat så är transporten av socker olika reglerad i olika celler i kroppen.

Det är få forskare förunnat att få göra en egen upptäckt. Jag är därför tacksam över att jag lyckades göra ett unikt fynd redan i början på 1980-talet vi när jag forskade vid Washington University School of Medicine i St. Louis, USA. På den tiden var alla övertygade om att det alltid behövdes insulin för att få in socker i muskulaturens celler. Tillsammans med min handledare, Professor John Holloszy, kunde vi visa att muskelarbete utan närvaro av insulin kunde stimulera sockertransport i muskelceller. Detta var tvärtemot den gängse uppfattningen. Därmed kunde vi påvisa att muskelarbete fungerar på samma sätt som insulin när det gäller att transportera socker in i cellerna, men att mekanismerna skiljde sig åt. Detta förklarar varför träning och motion är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes.

Lab Experiment
Job_9599.jpg

Foto: Gabriel Liljevall

Ett stort problem hos personer med typ 2 diabetes är att kroppen blir insulinresistent, vilket innebär att muskler, fett och lever inte svarar på hormonet insulin som det ska. Jag och mitt forskarteam har studerat vilka molekylära mekanismer som ligger bakom denna insulinresistens. Vi har kunnat visa att det bland annat är signalvägarna som aktiverar sockertransportmolekylerna som är hämmade vid diabetes. Orsakerna till denna insulinresistens kan också skilja sig åt i olika celler, men höga nivåer av fett, stresshormoner och inflammatoriska molekyler verkar negativt på insulinkänsligheten.

En spännande del av min forskning handlar om hur fysisk träning, det vill säga motion, påverkar sockeromsättningen vid diabetes. Jag och mitt team kunde tidigt visa att personer med typ 1 diabetes faktiskt kan träna utan att deras blodsocker försämras. Hos personer med typ 2 diabetes har vi kunnat visa att såväl stavgång, som hård cykelträning förbättrar blodsockret.  En viktig upptäckt är att tiden på dagen när man tränar har betydelse för att få de positiva effekterna av fysisk träning. Detta var ett oväntat, men viktigt fynd, som nu behöver följas upp med studier på de bakomliggande orsakerna och om det gäller all sorts träning.

Jag har publicerat ca 130 forskningsartiklar inom området diabetes, fysiologi och livsstilsfrågor. Under åren 2002 till 2005 var jag Vice President för European Association for the Study of Diabetes, den europeiska diabetesorganisationen som har ca 10.000 forskare och läkare som medlemmar. Jag är medlem av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet som varje år utser Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin.

Curriculum vitae

Publikationer

Test Tubes